Människors livslängd ökar världen över. Numera kan de flesta individer leva till över 60 år, eller ännu äldre. Storleken och andelen äldre i alla länder runt om i världen växer.
År 2030 kommer var sjätte person i världen att vara 60 år eller äldre. Vid den tidpunkten kommer andelen av befolkningen som är 60 år eller äldre att öka från en miljard år 2020 till 1,4 miljarder. År 2050 kommer antalet personer som är 60 år eller äldre att fördubblas till 2,1 miljarder. Befolkningen av personer som är 80 år eller äldre förväntas fördubblas mellan 2020 och 2050 och nå 426 miljoner.
Även om befolkningens åldrande, så kallat demografisk åldrande, började i höginkomstländer (som i Japan, där 30 % av befolkningen redan är över 60 år), är det nu låg- och medelinkomstländerna som upplever de största förändringarna. År 2050 kommer två tredjedelar av världens befolkning i åldern 60 år eller äldre att bo i låg- och medelinkomstländer.
Förklaring av åldrande
På biologisk nivå är åldrande resultatet av ackumulering av olika molekylära och cellulära skador över tid. Detta leder till en gradvis minskning av fysiska och mentala förmågor, en ökad risk för sjukdomar och så småningom död. Dessa förändringar är varken linjära eller konsekventa, och de är endast löst förknippade med en persons ålder. Den mångfald som observeras bland äldre är inte slumpmässig. Förutom fysiologiska förändringar är åldrande vanligtvis förknippat med andra livsövergångar, såsom pensionering, flytt till mer lämpliga bostäder och dödsfall av vänner och partners.
Vanliga hälsotillstånd relaterade till åldrande
Vanliga hälsoproblem bland äldre inkluderar hörselnedsättning, grå starr och brytningsfel, rygg- och nacksmärta, artros, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diabetes, depression och demens. När människor åldras är de mer benägna att uppleva flera tillstånd samtidigt.
Ett annat kännetecken för hög ålder är uppkomsten av flera komplexa hälsotillstånd, ofta kallade geriatriska syndrom. De är vanligtvis resultatet av flera underliggande faktorer, inklusive skörhet, urininkontinens, fall, delirium och trycksår.
Faktorer som påverkar hälsosamt åldrande
Längre livslängd ger möjligheter inte bara för äldre och deras familjer utan även för hela samhället. De extra åren ger möjligheter att ägna sig åt nya aktiviteter, såsom fortbildning, nya karriärer eller länge försummade passioner. Äldre människor bidrar också till familjer och samhällen på flera sätt. I vilken grad dessa möjligheter och bidrag förverkligas beror dock till stor del på en faktor: hälsan.
Det finns bevis som tyder på att andelen fysiskt friska individer förblir ungefär konstant, vilket innebär att antalet år som levs med dålig hälsa ökar. Om människor kunde leva dessa extra år med god fysisk hälsa och om de levde i en stödjande miljö, skulle deras förmåga att göra saker de värdesätter vara likartad med yngre människors. Om dessa extra år huvudsakligen kännetecknas av minskande fysiska och mentala förmågor, kommer effekten på äldre och samhället att bli mer negativ.
Även om en del av de hälsoförändringar som sker vid ålderdom är genetiska, beror de flesta på individers fysiska och sociala miljöer – inklusive deras familjer, grannskap och samhällen, och deras personliga egenskaper.
Även om vissa förändringar i äldres hälsa är genetiska, beror de flesta på fysiska och sociala miljöer, inklusive deras familj, grannskap, samhälle och personliga egenskaper, såsom kön, ras eller socioekonomisk status. Den miljö i vilken människor växer upp, även i fosterstadiet, i kombination med deras personliga egenskaper, har en långsiktig inverkan på deras åldrande.
Fysiska och sociala miljöer kan direkt eller indirekt påverka hälsan genom att påverka hinder eller incitament för möjligheter, beslut och hälsosamma beteenden. Att upprätthålla hälsosamma beteenden under hela livet, särskilt en balanserad kost, regelbunden fysisk träning och att sluta röka, bidrar alla till att minska risken för icke-smittsamma sjukdomar, förbättra fysiska och mentala förmågor och fördröja beroendet av vård.
Stödjande fysiska och sociala miljöer gör det också möjligt för människor att göra viktiga saker som kan vara utmanande på grund av minskande förmågor. Exempel på stödjande miljöer inkluderar tillgången till säkra och tillgängliga offentliga byggnader och transporter, samt gångbara områden. Vid utveckling av folkhälsostrategier för åldrande är det viktigt att beakta inte bara individuella och miljömässiga tillvägagångssätt som minskar förluster i samband med åldrande, utan också de som kan främja återhämtning, anpassning och social-psykologisk tillväxt.
Utmaningar i att hantera åldrande befolkningar
Det finns ingen typisk äldre person. Vissa 80-åringar har fysiska och mentala förmågor som liknar många 30-åringars, medan andra upplever betydande försämring i yngre ålder. Omfattande folkhälsoinsatser måste ta itu med det breda spektrumet av erfarenheter och behov bland äldre.
För att hantera utmaningarna med en åldrande befolkning måste folkhälsopersonal och samhället erkänna och utmana åldersdiskriminerande attityder, utveckla policyer för att hantera nuvarande och förväntade trender och skapa stödjande fysiska och sociala miljöer som gör det möjligt för äldre att göra viktiga saker som kan vara utmanande på grund av minskande förmågor.
Ett exempel på en sådanstödjande fysisk utrustning är toalettlyftenDet kan hjälpa äldre eller personer med begränsad rörlighet att stöta på pinsamma problem när de går på toaletten. Vid utveckling av folkhälsostrategier för åldrande är det viktigt att beakta inte bara individuella och miljömässiga tillvägagångssätt som minskar förluster i samband med åldrande, utan även de som kan främja återhämtning, anpassning och sociopsykologisk utveckling.
WHO:s svar
FN:s generalförsamling utropade 2021–2030 till FN:s decennium för hälsosamt åldrande och uppmanade Världshälsoorganisationen att leda genomförandet av detta. FN:s decennium för hälsosamt åldrande är ett globalt samarbete som sammanför regeringar, civilsamhället, internationella organisationer, yrkesverksamma, den akademiska världen, media och den privata sektorn för att genomföra 10 år av samordnade, katalytiska och gemensamma åtgärder för att främja längre och hälsosammare liv.
Decenniet är baserat på WHO:s globala strategi och handlingsplan för åldrande och hälsa och FN:s Madridinternationella handlingsplan för åldrande, som stöder uppnåendet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och de globala målen för hållbar utveckling.
FN:s decennium för hälsosamt åldrande (2021-2030) syftar till att uppnå fyra mål:
Att förändra berättelsen och stereotyperna kring åldrande;
Att skapa stödjande miljöer för åldrande;
Att tillhandahålla integrerad vård och primärvårdstjänster för äldre;
För att förbättra mätning, övervakning och forskning om hälsosamt åldrande.
Publiceringstid: 13 mars 2023
